Jag vill vara med och påverka skolan - med kraft, nytänkande och hjärtat!!!

I helgen har flera skolengagerade människor träffats genom nätverket Skolvåren på något som de kallar för #afkHuddinge. Tyvärr kunde jag inte närvara rent fysiskt men jag har följt via sociala medier. Dessutom ingick min barnbok "Projekt rädda jorden - ett flaskpostäventyr" (Langenskiölds förlag) i Goodie-bagen som delades ut till alla närvarande.

Skola betyder otroligt mycket för mig, både i min lärargärning men också på ett personligt plan.
För många barn är skolan den enda tryggheten som finns, i en annars kaotisk tillvaro. Att vara en närvarande lärare är oerhört viktigt för mig, att varje barn har rätt att bli sedd och bekräftad av en vuxen ser jag som ett måste i mitt arbete. Jag brukar ställa mig själv frågan, varför går du till jobbet idag? Det är en befogad fråga, anser jag. Kan jag svara på den, ganska obehindrat, vet jag att jag är på rätt väg. Kan jag inte det, kanske det är dags att fundera över varför.

Vi får aldrig sluta ställa oss frågor. Vi får aldrig sluta lyssna till elevernas frågor. Lyssna till deras drömmar. De är viktiga, lägger grunden för mitt arbete. För det är så jag arbetar - jag bygger relationerna först innan något annat kan ske. Jag måste få förtroendet av mina eleverna, att jag har fått uppdraget att utbilda dem. Sedan, när jag har fått det, kan vi starta vår resa tillsammans - en lärande resa. Och jag finns hela tiden där, som vägvisare, ledare, lyssnare och coach.

Där jag arbetar arbetar vi med sk ledmotiv. Ledmotiven är gemensamma förmågor som utgår från examensmålen och dessa kan man finna i alla program för yrkesutbildningarna.
Våra ledmotiv just nu är social kompetens, yrkesidentitet, kommunikation, personlig utveckling och ansvar.
Dessa ska nu genomsyra hela vår verksamhet, oavsett om ämnet är praktiskt eller teoretiskt. Jag gillar det. Vi jobbar med HELA människan - ämnesspecifika kunskaper, yrkesteori och praktik och ledmotiven.
På rasterna har vi gemensamma ytor, alltså inget sk "lärarrum/personalrum", vi tar rast tillsammans med eleverna. Jag väljer att se detta som en tillgång, som en möjlighet för mig som lärare att kunna se eleverna under helt andra sammanhang och situationer. Jag lär känna en växande människa utanför klassrumskontexten och kanske jag kan lära mig något av det.

Jag vill se möjligheter istället för hinder, jag vill lära nytt istället för att köra på av gammal vana. Jag vill mycket med skolan och tänker bidra på alla möjliga sätt - för en hållbar skola med hjärtat!